Kålrabbi tvåårig
Kålrabbi
Brassica oleracea ssp. acephala v. gongylodes
Brassicaceae
Utseende och ursprung.
Kålrabbin kultiveras inte sålunda mycket på denna plats i landet, men inom Centraleuropa existerar det enstaka allmän samt uppskattad kålsort. Kålrabbi existerar tvåårig samt liknar maximalt en rova som växer ovan mark. Det existerar den uppsvällda stammen vilket man använder.
Växtplats och jordmån.
Kålrabbi existerar inte sålunda krävande dock den måste växa jämnt och snabbt. En enkel, mullrik samt vattenhållande mark med en relativt högt pH-värde ca 7,0.
Sådd samt såtid.
Kålrabbin kan sås direkt vid växtplatsen, dock för ett tidig resultat rekommenderas förkultivering. För för att utsträcka skördeperioden sår man i rundor med start i femte månaden i året. Sådjup 1 cm, cm mellan plantorna och en radavstånd vid 30 cm.
Allmän skötsel.
Ogräsrensning, luckring samt en jämn tillgång vid vatten sålunda att knölarna inte spricker.
Gödsling.
Kålrabbi besitter inte därför stort näringsbehov.
Skadeinsekter och sjukdomar.
Kålrabbi angrips av identisk skadedjur samt sjukdomar liksom andra kålväxter, men eftersom den existerar snabbväxande existerar det inom regel inte någonsin några större problem.
Skörd.
Kålrabbi skördas efter hand vilket knölarna når en storlek på cm. Tidiga sorter redan efter dagar.
Näringsi • Historia och egenskaper Kålrabbin är en förädlad kålsort med samma ursprung som blomkål och brysselkål, den odlades fram i Europa på talet. Det är den uppsvällda stjälken vi äter av kålrabbin, inte roten trots att den kanske liknar en sådan. Den finns omtalad redan och den kom till Sverige på talet redan innan potatisen och var då en basgrönsak. Kålrabbi växer precis ovan jord i cirka dagar och skördas när knölarna är centimeter i diameter. Kålrabbin är ljusgrön eller purpurfärgad. Det vita fruktköttet är knaprigt, saftigt och har en mild smak. En normalstor kålrabbi väger – gram, större exemplar riskerar att bli träiga och man behöver skala den ordentligt. Svensk säsong Användning • Liten mild sak Lila eller ljusgrön De små är mjällare Brett användningsområde Från soppa till kålchips
I Sverige skördas ekologisk kålrabbi från juni till oktober. Vissa sorter som sås och skördas sent kan lagras över vintern.
Kålrabbin är god rå, grovt riven eller strimlad och blandad med vinägrett eller med en krämigare dressing. Den passar bra i sallader med morot, äpple och gröna örter. Kokt är den god att servera med smör, citron och färska örter. Den passar också i en gräddig sås/stuvning med senap, curry eller pepparrot. Supergod att ugnsbakas hel, eller stekas i skivor. Servera de Recept på Kålrabbi
Kålrabbi eller knutkål som den också kallas, är en liten kålsort. Den är vanligare i Centraleuropa men går lätt att få tag på här i Sverige också.
Den är omtyckt för sin milda smak, men även för att den saknar fett och kolesterol och är rik på kalcium, magnesium, kalium, C-vitamin och har rikligt med kostfibrer.
Kålrabbi är en tvåårig knöl som bildas precis ovan mark. Den är tacksam att odla eftersom den inte har så stort näringsbehov.
Det finns både mörklila och ljusgröna och de olika sorterna smakar ungefär likadant. I rå form innehåller den 6 gram kolhydrater och 2,6 gram socker per gram.
Om man har kålrabbi, skördas den efter hand som knölarna når en storlek på minst 5 cm och upp till max. en tennisbolls storlek.
De mindre är mjällare och om de får växa sig för stora blir de lätt träiga.
Kålrabbin har ett brett användningsområde. Den kan användas färsk eller förvällas och frysas in.
Bladen kan förvällas och hackas och serveras med smör eller tillredas ungefär som grönkål.
Här följer ett recept på kokt kålrabbi, men den kan använd