Fredrik hjelm borås
•
Stadsantikvarie Fredrik Hjelm om Simonsland före och efter obyggnaden
Före
- Simonsland ska förädlas och bli en resurs för näringsliv och utbildning och turism, men även symbolisera lokal utveckling och skapa social tillhörighet. Industriområdet ska byggas om för ett urbant liv som kan attrahera de nya, unga kunskapsarbetarna. En varsam omvandling där spåren efter den industriella driften kan avläsas måste då utgöra en viktig kraft i den förnyelse som ska äga rum. Det blir viktigt att visa förändringar över tid med byggnader som redovisar tidslager på ett tydligt och pedagogiskt sätt.
-Det är dock viktigt att påpeka att traditionen inom ett industriområde som Simonsland är ständiga förändringar och anpassningar efter nya förhållanden och denna process bör naturligtvis få fortsätta även i framtiden. Det bör dock ske med ett synsätt som har sin grund i att berika och berätta om området och staden Borås snarare än i att, som tidigare, skapa ett väl fungerande skal kring en rationell industriproduktion.
-Fabriksbyggnaden utgör idag en av landets största och mest spektakulära funkisbyggnader från sin tid och måste behandlas i detta perspektiv. Byggnaden ingår som en viktig del
Ny scen på grund av design inom Borås
Lokstallarna ifrån har fått nytt liv. De moderniserade lokalernas nya funktion blir att utgöra en scen för skandinavisk och internationell design. då Input interiörs grundare samt CEO Sune Lundqvist ursprunglig köpte lokstallarna var detta på bas av sin förkärlek till gamla bostad. En grundlig renovering från de gamla byggnaderna påbörjades i vilken hundraåriga tekniker och tidstypiska material äger använts. - Vi kom fram mot att "gammalt är gammalt och nytt ska artikel nytt". Lokstallarna handlar ifall modern struktur med gamla tekniker inom äkta ämne, säger arkitekt Bo Ekström på MA Arkitekter AB, anlitad på grund av att rita tillägg samt ta lokstallarna in inom modern tid.
Konstruktionen har säkrats, taket äger återställts, detta ursprungliga teglet fogats ifall, väggarna målats och nya isolerglas infogats i gamla fönsterramar. - Inställningen besitter varit bestämd, varje komponent har noga analyserats samt avvägts. Resultatet är en paradexempel vid "Conservation and Transformation", ett befintlig byggnad som förädlas tillsammans tillsammans med nybyggnation mot en färsk funktion, berättar Bo Ekström.
Lokstallarna är kulturhistoriskt intressanta samt har klassats som bevarandevärda av Borås stad.
•
Nytt liv i gamla skal
Efter tekokrisen på talet var Borås identitet som industristad mer eller mindre utplånad. Mycket revs, både industrier och arbetarbostäder, men när den djupaste krisen var över väcktes tanken att hitta nya användningsområden för det som fanns kvar. I dag sjuder det av liv i Borås gamla industrier. Stadsantikvarie Fredrik Hjelm berättar hur det gick till.
under talet var Borås en håglös stad med stor utflyttning och växande arbetslöshet. Redan i mitten av talet hade staden börjat känna av konkurrensen från nyindustrialiserade låglöneländer och den första större nedläggningen kom , då Drufvefors Väfveri AB lades ned.
En textilindustri i fritt fall lämnade efter sig ett enormt bestånd av industribyggnader som inte längre behövdes för sin ursprungliga funktion. Inga nya verksamheter stod på kö för att flytta in i de äldre fabriksbyggnaderna och det fysiska arvet efter textilindustrin blev en belastning som Borås inte orkade bära, varken ekonomiskt eller mentalt. Det gamla, det uttjänta, det olönsamma, smutsiga och slitsamma skulle bort. Grävskoporna och dynamitgubbarna fick fritt spelrum och lämnade efter sig ett stort hål i stadens historia.