Vad gjorde jakobinerna
•
Gironden
Gironden (franska: les Girondins) var en moderat (republikansk) politisk fraktion under franska revolutionen.[1] Girondisterna, även kallade brissotiner, motarbetade jakobinerna. Namnet kommer sig av att vissa av grupperingens företrädare kom från departementet Gironde.
Bland de mest framträdande girondisterna märks Jacques Pierre Brissot (–). Gironden hade sin storhetstid under den lagstiftande församlingens tid – I det efterföljande nationalkonventet överflyglades de alltmer av Bergpartiet och rensades slutligen ut ur konventet i juni Girondisterna hade motsatt sig den avsatte kungens avrättning och när revolutionen gick in i ett radikalare skede kunde de inte försvara sina positioner. Charlotte Corday (–) var med i detta parti, och det var också hon som mördade Jean Paul Marat (–) den 13 juli
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Ellery, Eloise, Brissot De Warville: A Study in the History of the French Revolution ()
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Jakobiner
Från Rilpedia
Hoppa till: navigering, sök
Jakobiner, radikal samt sedermera republikanskpolitisk gruppering (Club des Jacobins) under franska revolutionen, ledda av bl.a. Maximilien dem Robespierre, inom regeringsställning Genom sin placering högt upp i nationalkonventet, tillsammans tillsammans med bl.a. Cordelierklubbens företrädare, kallades de även "Berget".
bildade deputerade ifrån Bretagne inom den franska nationalförsamlingen ett politisk diskussionsklubb, Club Breton (med bl.a. Mirabeau), likt ombildades mot Société des Amis dem la Constitution ('Sällskapet Konstitutionens Vänner'), enstaka ursprungligen moderat gruppering såsom förordade den konstitutionella monarkin. Men påverkade av dem efterföljande årens händelser (kontrarevolutionära kupplaner, kungens flykt ifrån Paris m.m.) radikaliserades dess medlemmar, samt hösten - efter stormningen av detta kungliga slottet, under ledning av Georges Jacques Danton, och dem efterföljande "septembermorden" - rekonstituerade man sig till Société des Jacobins Amis dem la Liberté et dem l'Égalité ('Sällskapet Jakobinerna Frihetens och Jämlikhetens Vänner') tillsammans Maximilien dem Robespierre vilket sin energiske ledare.
I januari påföljande kalenderår avrätt
•
Franska revolutionen
Franska revolutionen (franska: Révolution française[ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz]) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) och avslutades med Napoleon Bonapartesstatskupp , Brumairekuppen. En annan uppfattning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades. Det är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare , eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme.
Frankrikes motto "Frihet, jämlikhet, broderskap" (franska: Liberté, égalité, fraternité), officiellt antaget under den tredje franska republiken, har sina rötter i de slagord som associeras med den franska revolutionen och fick sin nuvarande form "Frihet, jämlikhet, broderskap" har sedan stått med i den franska konstitutionen.
Revolutionen hade förebådats under lång tid före av upplysningen och dess filosofer, Voltaire och Rousseau med flera, samt med tankar om folkstyre och människans förnuft, vilka inspirerade befolkningen till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adeln